Hampus syn på saken

Ridå upp. På med glasögonen, lite på sned såklart, fast mest eftersom en av de små plupparna där fram ni vet som enkelt trycker på näsan så det gör ont om den sitter fel vilket därefter korrigeras. Nu sitter de inte snett längre. Gårdagen var en hänsynslös, härlig och oerhört treflig (f:et är medvetet, jag skriver inte fel om du trodde det (inte just nu i varje fall)). Väldigt intressant, med ett oväntat slut. Det började med vad det vanligtvis gör. Mängder av proviant, så att säga. I flytande form. Sen blev det lite mer. God whiskey förresten. Runt 02:00-snåret var vi tydligen vid en korvmoj någonstans. Jag tror det var redbergsnågonting men kan inte vara helt säker eftersom jag inte minns det själv. En sån där black-out så att säga. Angenämt. Jag sparkade till polarens korv med mos, ganska onödigt men jag tror att jag kan bli förlåten någon gång. Jag hoppas det, eftersom det hade vart väldigt tråkigt. Det är gudomligt att förlåta huh? Sen började det fräcka. Alla drog sig hemåt. Trod...

Att fundera är svinroligt. Vad, hur, när och varför. Tänk om, hur tänkte du där, men tänk dig att... Att försöka få utlopp för vad det egentligen är man vill. "Jag skulle vilja veta vad det är jag inte vet" - Ja, det sa en väldigt vis ung man. Sex år gammal var han när han yttrade dessa ord. Jag tänker mycket kring det här med att skriva. Att uttrycka sig i skrift, att nyansera och botanisera i sitt språk och sin egna litterära verktygslåda. Hur kan jag lära mig att beröra med mina texter? Att "tillverka" känslointryck/uttryck i liknande omfattning som en fantastisk låt, eller en emotionellt påtryckande film. Att skriva tankvärda ord som än mer intensifieras av att de sätter spår. Meh, det är lite svårt att formulera sig kring ting jag inte riktigt vet själv vad jag vill fram med. "Allting snurrar och jag kan inte för allt i världen förstå vad som händer. Jag släpper greppet om handtaget till dörren jag precis öppnat och stapplar sakta baklänges. Illamåendet tr...

Ja, vad kan man säga? Hur står det egentligen till i livet? Tänkte att det kunde vara skoj att stylta upp lite nuvarande problematik och funderingar för att på så vis kunna reflektera över det i framtiden, när allt antagligen inte är lika lätt som nu. Världen förändras kontinuerligt, som vi alla märkt någon gång. Studerandet: Här sitter man lite i hetluften. Ganska mycket kvar att göra i de kurser jag har och mindre tid än vad man borde klara av det på. Som bäddat för stordåd, alternativt faceplant då. Det är extremt viktigt att jag faktiskt tar tag i allting nu på slutspurten, istället för att "imorgon" säga att det kanske inte var så bra jobbat ändå. Nåväl, bättre än förr, även om det inte säger så extremt mycket. Motivation och inspiration går möjligtvis hand i hand? Skrivandet: Ah, var ska man börja? Spelskrivandet på FZ flyter på bra just nu, åtminstone senaste dagarna. Har börjat se till att sköta saker på ett bra mycket mer effektivt sätt när det väl kommer till att sk...