Ibland får man sig en liten knäpp, som igår för min del. Jag var som vanligt på jakt efter lite näringsrik kärlek under ett spontanbesök på ICA. Vad är det då jag får se? Müsli, från AXA, med 60 procent frukt och bär och nötter. Habegäret växte till proportioner likvärda mjölk och kakaopulver, mixat och uppvärmt.
Så då slog jag till! Tjofräs sade det och müslin var min. Jag säkrade området, tog mig hemåt och ställde paketet på bordet. Sen ställde jag det upp och ner ackompanjerat av ett litet fniss. Som slutkläm lade jag det på sidan, lade huvudet på sned och tänkte på mina framtida studier. Självklart ställde jag hela miraklet i hyllan, för müsli kan man ju inte äta på eftermiddagen, då är man helt tokig.
Nästa morgon vaknade jag upp. Idag alltså. Tuppen gal, eller hundar skällde, och jag pallrade mig ner till köket. Av ren vana flög min blick mot kaffekokaren och jag kunde pusta ut. Ja, den var på och full med läskande svart guld. I vilket fall som helst drack jag en kopp, som alltid, innan min blick vandrade upp på hyllan där jag visste att jag ställt min LyxMüsli.
Jag brast ut i ett stort flin. Nu är det dags. Med ett tempo endast jämförbart med hastigheten hos en brunstig björn materialiserades mjölken från kylskåpet (med mig som mellanhand) i den djupa tallriken från skåpet (jag! jaag!). Jag spelar en avdankad version av Dundee och utbrister tafatt: "Thats not a spoon, this 'a spoon" och hugger in.
*Smask, kras, smosk, smisk*
Tårögt brister jag ut i applåder. Mumsfillibabba! Bananer och nötter och hallon och annat mumsigt i en glädjefylld lustgård av mjölk.
Betyget på müslin blev således 4 solar av 5.
Men... Om den nu var så god, varför bara fyra? Jo, min slutsats är ju att jag borde använda solar som ett universellt mått på hur goda saker är. Och, det må vara bär och annat fjanteri, men det är ju bara müsli. Det stod bara müsli på paketet. Det låter ju inte coolt nånstans. Nej, fy, bättre lycka nästa gång.
Så då slog jag till! Tjofräs sade det och müslin var min. Jag säkrade området, tog mig hemåt och ställde paketet på bordet. Sen ställde jag det upp och ner ackompanjerat av ett litet fniss. Som slutkläm lade jag det på sidan, lade huvudet på sned och tänkte på mina framtida studier. Självklart ställde jag hela miraklet i hyllan, för müsli kan man ju inte äta på eftermiddagen, då är man helt tokig.
Nästa morgon vaknade jag upp. Idag alltså. Tuppen gal, eller hundar skällde, och jag pallrade mig ner till köket. Av ren vana flög min blick mot kaffekokaren och jag kunde pusta ut. Ja, den var på och full med läskande svart guld. I vilket fall som helst drack jag en kopp, som alltid, innan min blick vandrade upp på hyllan där jag visste att jag ställt min LyxMüsli.
Jag brast ut i ett stort flin. Nu är det dags. Med ett tempo endast jämförbart med hastigheten hos en brunstig björn materialiserades mjölken från kylskåpet (med mig som mellanhand) i den djupa tallriken från skåpet (jag! jaag!). Jag spelar en avdankad version av Dundee och utbrister tafatt: "Thats not a spoon, this 'a spoon" och hugger in.
*Smask, kras, smosk, smisk*
Tårögt brister jag ut i applåder. Mumsfillibabba! Bananer och nötter och hallon och annat mumsigt i en glädjefylld lustgård av mjölk.
Betyget på müslin blev således 4 solar av 5.
Men... Om den nu var så god, varför bara fyra? Jo, min slutsats är ju att jag borde använda solar som ett universellt mått på hur goda saker är. Och, det må vara bär och annat fjanteri, men det är ju bara müsli. Det stod bara müsli på paketet. Det låter ju inte coolt nånstans. Nej, fy, bättre lycka nästa gång.
Kommentarer