Har vart på konsert nu. Parkway drive på brew house. Tung metal med allt vad det innebär. Är logiskt nog på väg hem nu. Men missade sista 16-bussen.
Vilket innebär att jag får vandra genom femmanhuset till andra sidan och därefter hoppa in i femmans spårvagn, åka till eketrägatan och sen gå hem.
Nattpromenad. Mmm. Mums fillibabba. Synd bara att jag ska upp vid sju imorgon. Men det gör inget. Jag är hardcore.
Femmanhuset är en upplevelse, även vid den här tiden.
Inte mycket på gång här ikväll. Lugnare i en bunke fil. Men det lyser förföriskt från alla skyltfönster.
Femmanhuset hälsar alla nattsuddare fuck off.
Någon konstig men rogivande musik dundrar ur någon takhögtalare. Skumt.
Kungens baner vajar i vinden.
Östra?! Men vafan - hit ska jag ju inte.
Jag får känslan av att det finns något jag borde göra.
För det första äta glass.
Ni vet, en hand som man tar glass med.
Det andra jag tänker mig är att man kanske borde ge blod. Om jag inte har superaids eller något.
Jag ser mörkret vid slutet av tunnelen!
Åh dörren.
Tio minuter tills spårisen går. Fan. Men, jag tänker mig att man behöver lite motstånd för att självvalt förgylla minsta medgång. Intressant!
Så här sitter jag. Och väntar.
Men jag har en varm lägenhet att komma hem till.
Jag är tacksam.
Mobilbloggat!
Vilket innebär att jag får vandra genom femmanhuset till andra sidan och därefter hoppa in i femmans spårvagn, åka till eketrägatan och sen gå hem.
Nattpromenad. Mmm. Mums fillibabba. Synd bara att jag ska upp vid sju imorgon. Men det gör inget. Jag är hardcore.
Femmanhuset är en upplevelse, även vid den här tiden.
Inte mycket på gång här ikväll. Lugnare i en bunke fil. Men det lyser förföriskt från alla skyltfönster.
Femmanhuset hälsar alla nattsuddare fuck off.
Någon konstig men rogivande musik dundrar ur någon takhögtalare. Skumt.
Kungens baner vajar i vinden.
Östra?! Men vafan - hit ska jag ju inte.
Jag får känslan av att det finns något jag borde göra.
För det första äta glass.
Ni vet, en hand som man tar glass med.
Det andra jag tänker mig är att man kanske borde ge blod. Om jag inte har superaids eller något.
Jag ser mörkret vid slutet av tunnelen!
Åh dörren.
Tio minuter tills spårisen går. Fan. Men, jag tänker mig att man behöver lite motstånd för att självvalt förgylla minsta medgång. Intressant!
Så här sitter jag. Och väntar.
Men jag har en varm lägenhet att komma hem till.
Jag är tacksam.
Mobilbloggat!
Kommentarer