Fortsätt till huvudinnehåll

Så var det natten till fredag, här i Kanada

Ligger här i mitt lilla rum och klickar på datorn, lite här och där. Oj, många tankar har väckts och mycket har hänt sedan jag ramlade in här lunchtid i måndags. Redan natten till fredag, och jag har bara skrivit om händelserna en gång. Och inte särskilt mycket på det heller.

Jag tänkte mig att jag borde skriva någonting. Och lägga till massa bilder. Men jag hamnade i massa snack om allt mellan himmel och jord med värdfamiljen - herregud vad de är härliga!

Imorrn kommer mer tankar, funderingar och inte minst BILDER dyka upp.

Vad innebär då det här? Vad sägs om hur kulturen skiljer sig, hur man pratar, hur man kan tänka, hur livet utspelar sig i olika delar av världen med mera, men inte minst hur man kan känna sig så hjärtligt välkomnad så många mil bort från sin "egen värld" med människor man knappt känner. Sen finns det mycket jag nog inte vill skriva om, relativa relationstankar som skulle ge bort för mycket av saker jag inte känner att jag har mandat att skriva om.

För jag litar och tror på de här människorna. Which feels good.

Ibland känns mänskligheten rätt så trevlig ändå.

:)

Kommentarer

Anne o Fred sa…
Väntar med spänning :-)!

Populära inlägg i den här bloggen

En liten uppdatering, och några tankar i någon form

Det är lite lustigt att typ i princip vartenda av mina senaste inlägg har inletts med att jag inte skrivit något på länge. Fått ur mig mina tankar på det här sättet, med mera, etcetera. Senast jag skrev var i förra delen av mitt liv. Innan jag valde någon form av karriärsbana, tog steget ut och gjorde ett val. Jag är nämligen ganska dålig på att välja, men väldigt bra på att åtminstone försöka ha ett öppet sinne kring det mesta här i livet . Jag jobbar just nu som skolkurator, med allt vad det innebär. Jag byter dock jobb till sommaren. Så jag är egentligen någonstans i ett ganska starkt mellanläge. Jag blev kurator för strax över fyra år sedan. Har mött mängder av människor i alla möjliga lägen i livet. Och gud i helvete vad det har gett mig mycket. Jag är otroligt tacksam för allt jag upplevt, vad det gett mig förståelse framåt i livet och någon form av ödmjukhet. På så många nivåer... Något jag tänker mycket på är de föräldrar jag möter. Då menar jag de föräldrar till de b...

En ny början

Tjenare gott folk. Jag har till synes fått en väldigt tom blogg. Den är ohyggligt tom. Varför? Jo, anledningen är såpass enkel att jag planerar att starta om på ny kula med den. Räds icke, mina gamla inlägg har jag undansparade i de mörkaste vråarna av min hårddisk. Jag är lite upptagen nu, men kommer blogga mer frekvent, och, ta mej tusan, det kan potentiellt även dyka upp lite bilder från och till. Nåväl, ciao.

Joråvision 2009 - Tittade jag verkligen på hela kadavret?

Förfrågan, efter förfrågan, efter förfrågan. Morföräldrarna har enträget frågat när jag ska komma och säga tjena, men det har helt enkelt inte blivit av. Så mycket annat har tagit upp tid. Men så är det dags, vecka 20, om det nu skulle ha någon betydelse. Fem plus fem är tio, så följdaktligen satte vi oss ner med torkad frukt, cashewnötter och lite svensk ironi och började glo. Rätt låt vann. Världens charmigaste hob. Björkman förtjänar en björntass i nacken, eller åtminstone sparken. Sverige var uschla. Usschlla. Ska man skylla på sossarnas långvariga styre? Eller varför inte på invandringen? Åh gud, jag tycker vi skyller på Kicki Danielsson och falukorven som hon inte kunde få nog av. Nej, vi måste helt enkelt skärpa oss. På många plan. Ska bli intressant att diskutera fenomenet med rumänska flickvännen. Nåväl, jag tänkte faktiskt skriva en liten kommentar till alla framträdanden. Litauen - Sasha Son - Love Vad behöver man säga? I mina ögon och öron en fattig R'n'B med en ope...