Fortsätt till huvudinnehåll

Och så ett bra tag senare...

Jag har lite svårt att förklara varför jag inte bloggat mer, och tidigare, och låtit bilder komma upp. Bilder känns väl mest att internet är lite instabilt, deras router är rätt mycket crap, kan man säga. Det är inte så jäkla hett att sitta och ladda upp 5 stora bilder, och så bryts det precis i slutet och man blir förbannad som bara den.

Fast jag börjar komma in i ett annorlunda vardagslunk nu. Och jag gillar't.

Jag vet inte riktigt hur jag ska komma ikapp i bloggandet. Det har liksom hänt så sanslöst mycket, även om det egentligen inte hänt så jäkla mycket. Lite svårt att förklara.

Jag börjar nysta i lite sociala, kulturella och grundläggande skillnader i mentalitet och värderingar. Jag blir lite ledsen över avsaknad av Loka/Ramlösa-ekvivalenter. Jag är positivt överraskad av kaffet, och Tim Hortons är en jättehärlig kedja. Här sitter man dock inte ner på ett kafé för en fika, här är allt to go och alla gör väldigt mycket hela tiden.

Att plugga är verkligen inte gratis, utan de som inte har fett pådrag hemifrån får jobba hårt om de vill kunna plugga på universitet. Inte ovanligt med fyra heldagar studier, följt av 2½ dag med minst heltidsjobb. Det är så sanslöst lätt att ta saker för givet märker jag. Och i Sverige tycker folk att studiestödet är för litet. Värt att diskutera, minst ut sagt.

Här bryr sig folk mindre om saker, fast mer om andra saker. Det tas liksom för givet att alla hämtar och skjutsar varandra, det berörs liksom inte ens i diskussionerna. Bilarna är större, husen är större. Avstånden är sjukt mycket större.

Kanada är ju ändå 22 gånger så stort som Sverige, fast med bara strax över 3 gånger så många invånare.

Jag har presenterat min internationella praktik på möte för alla anställda. Det var väl några hundra personer som tittade när jag under några minuter rabblade på om mig själv. Nervigt, om än sjukt roligt. Folk är väldigt intresserade av omvärlden, om att diskutera.

Barnvälfärden i landet är väldigt intressant, och så även allt vad volontärarbete heter.

Det är verkligen något mellanting mellan USA och Sverige, vilket jag skulle kunna utveckla på så många plan men klockan börjar närma sig midnatt och jag har planer på att somna inom kort.

Jag gillar att jag kan mumla att tjejer är söta/läckra/whatever på svenska när de gått förbi, de tror väl att jag harklar mig. Känns bra.

Jag gillar att folk är så trevliga och tillmötesgående.

Jag gillar Kanada som ett alternativ till Sverige.

Jag gillar annorlunda.

Vart vill jag åka härnäst i världen? Kan nog bli beroende av det här perspektivskapandet.

Och det känns jävligt bra att slipa på engelskan.

True story.

Kommentarer

Anne o Fred sa…
Häftig känsla jag fick, igenkännandet i det du beskriver! Så kul att det funkar för dig och att du trivs och njuter av "skillnaderna". :-)
Louise sa…
Härligt att höra att du har det bra i tar vara på allt :-)

Kramar!

Populära inlägg i den här bloggen

En liten uppdatering, och några tankar i någon form

Det är lite lustigt att typ i princip vartenda av mina senaste inlägg har inletts med att jag inte skrivit något på länge. Fått ur mig mina tankar på det här sättet, med mera, etcetera. Senast jag skrev var i förra delen av mitt liv. Innan jag valde någon form av karriärsbana, tog steget ut och gjorde ett val. Jag är nämligen ganska dålig på att välja, men väldigt bra på att åtminstone försöka ha ett öppet sinne kring det mesta här i livet . Jag jobbar just nu som skolkurator, med allt vad det innebär. Jag byter dock jobb till sommaren. Så jag är egentligen någonstans i ett ganska starkt mellanläge. Jag blev kurator för strax över fyra år sedan. Har mött mängder av människor i alla möjliga lägen i livet. Och gud i helvete vad det har gett mig mycket. Jag är otroligt tacksam för allt jag upplevt, vad det gett mig förståelse framåt i livet och någon form av ödmjukhet. På så många nivåer... Något jag tänker mycket på är de föräldrar jag möter. Då menar jag de föräldrar till de b...

En ny början

Tjenare gott folk. Jag har till synes fått en väldigt tom blogg. Den är ohyggligt tom. Varför? Jo, anledningen är såpass enkel att jag planerar att starta om på ny kula med den. Räds icke, mina gamla inlägg har jag undansparade i de mörkaste vråarna av min hårddisk. Jag är lite upptagen nu, men kommer blogga mer frekvent, och, ta mej tusan, det kan potentiellt även dyka upp lite bilder från och till. Nåväl, ciao.

Joråvision 2009 - Tittade jag verkligen på hela kadavret?

Förfrågan, efter förfrågan, efter förfrågan. Morföräldrarna har enträget frågat när jag ska komma och säga tjena, men det har helt enkelt inte blivit av. Så mycket annat har tagit upp tid. Men så är det dags, vecka 20, om det nu skulle ha någon betydelse. Fem plus fem är tio, så följdaktligen satte vi oss ner med torkad frukt, cashewnötter och lite svensk ironi och började glo. Rätt låt vann. Världens charmigaste hob. Björkman förtjänar en björntass i nacken, eller åtminstone sparken. Sverige var uschla. Usschlla. Ska man skylla på sossarnas långvariga styre? Eller varför inte på invandringen? Åh gud, jag tycker vi skyller på Kicki Danielsson och falukorven som hon inte kunde få nog av. Nej, vi måste helt enkelt skärpa oss. På många plan. Ska bli intressant att diskutera fenomenet med rumänska flickvännen. Nåväl, jag tänkte faktiskt skriva en liten kommentar till alla framträdanden. Litauen - Sasha Son - Love Vad behöver man säga? I mina ögon och öron en fattig R'n'B med en ope...