Humor.
Humor.
Humor.
Kärt barn har många namn, men just nu får inledningen kort och gott bygga på lite olika sätt att skriva ordet på. Kan humor vara en av de mest subjektiva företeelserna som finns?
Jag har själv en ganska rå humor, saknar i mångt och mycket många spärrar - sålänge det är i rätt sällskap. Umgås jag med människor jag vill umgås med hoppas jag att de vågar säga till mig och diskutera om det är något uppfattat klavertramp jag begår. Annars skämtar man ju inte om allt med alla, det är ju såpass svårt att förutse hur folk tolkar, reagerar och tar till sig vad som sägs.
Ja, humor är i sanning objektivt.
Humor/Sketchgruppen Grotesco på SVT är nu inne på sin andra säsong. Förra säsongen bjöd på ett otal klassiker, som dessa här under:
Bestefar og Jeg
Ett kilo mjöl
Studentmottagningen
Det är relativt harmlöst i detta fall, om än att det börjar bli samhällskritiskt - på ett enligt mig riktigt skönt sätt - när det kommer till studentmottagningen utifrån medel/överklass-käftsmäll.
I andra säsongen som häromdagen fick upp sitt tredje avsnitt på SVTPlay satsar de vad det tycks på att testa gränser mer. Provocera mer. Fasen vad jag kan skratta till av humor som är så dålig att den blir bra, vill jag inflika.
Första avsnittet är en attack mot svinaherdar från Skåne som tar sig in i riksdagen, där det som antagligen funderats mest kring är musikvideon "Blanda upp" där det dras upp hur vi ska blanda oss etniskt. Ta den ena och den andra mellan våra ben, och så vidare och så vidare. Det är intressant att läsa kommentarerna, så klicka er för all del vidare in dit.
Andra avsnittet handlar än en gång om kritik mot medelklassen, med en touch av science fiction och vad som bör nämnas är att alla avsnitt har inslag i form av exempelvis Svenneåret 2010, där en riktigt trashig variant av Dorsin har massa saker för sig. Kritik mot allt så att säga.
Sen senaste avsnittet, hade ett mycket intressant inslag. En låt titulerad "Det är bögarnas fel" som på många sätt är värt att ta till sig som just samhällskritik, hur religion yttras i vissa områden av världen eller liknande. Eller bara att ta det med en nypa salt och hänga med i den catchiga melodin.
Jag sitter här lite fundersam. Vad är det okay att skämta om? Jag tänker till stor del utifrån banorna som alstrar exempelvis South Park. Att allt är okay att skämta om, men det har självklart sina risker, när det blir tunga personangrepp och man använder det som vapen för att förtrycka. Exakt hur man ska dra gränsen, hur man ska förhålla sig och så vidare är jäkligt svårt att förtälja. Vilket är ett stort problem, men även skönt att det inte är så inrutat.
Men, även om det kan ses som ett svårt problem blir det nog enklast om vi alla kommer överrens om en sak.
Det är bögarnas fel!
;)
Kommentarer