En lugn dag idag. Den borde inte vara lugn. Jag borde vara stressad som en rabiat sjuttonbarnsmorsa med koncentrationssvårigheter. Jag klantade nämligen till det ordentligt idag. Tidsmässigt kommer eftermiddagen bli en pärs.
Men det oroar mig inte. Jag har istället erbjudits en möjlighet jag annars inte förunnats. Möjligheten att låta bli att göra något alls.
Att ge mig själv tid att fundera kring mig själv. Mina åtaganden och min vilja att ta mig själv framåt i världen. Min värld.
Ibland är tid att bara samexistera med sig själv det bästa som finns. Ta djupa andetag. Känna andetag strömma in i kroppen och fylla blodflödet med nya känslor, tankar och idéer.
Jag diggar existensiella funderingar. Frågor, vars enda objektiva sanning är att den egna världsbildens sanning är allt man egentligen har att gå efter.
En mellanmänsklig inre kompass där norr alltid är vad som känns bäst för stunden.
Med handen på hjärtat vet jag inte riktigt vad jag vill.
Men att erkänna för sig själv att man inte vet, som i många perioder i livet, är ofta det första steget till förändrade världsbilder.
Kanske det enda för stunden.
Jag vet inte, helt enkelt.
Mobilbloggat!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar