Att praktisera utomlands

Vad innebär det egentligen att ha sin praktik förlagd utomlands? På vilka sätt kan det skilja sig mot en hemmavariant? Vad bör man tänka på? Vad kan man tänka på? Var vill man praktisera och av vilken anledning? Efter att jag spenderat en stund med att fundera kring utlandspraktiken jag nu genomför (Kanada, barn och ungdomsvälfärd) beslutade jag mig för att skriva en liten simpel tankeguide utifrån de frågor jag själv hade innan jag började fundera, planera och strukturera mina planer.

Upplägget:
Jag kommer att börja med att generellt diskutera kring ett par relevanta frågeställningar, varefter jag mer konkret går in på hur jag själv gjorde, varför och hur mina förutsättningar präglade mitt val.

Vem riktar sig utlandspraktik till?
Alla som utsätter sig för nya miljöer, människor och utmaningar lär sig saker de inte skulle lärt sig annars. På liknande sätt lär man sig mycket av att ha sin praktik på hemmaplan, saker man inte lär sig om man far iväg. Vissa saker kan du dock inte få av att stanna hemma. Du kan inte få en djupare förståelse för andra kulturer och vanor, vilket framförallt borde gälla om du bor hemma hos någon istället för i studentkollektiv eller liknande. Fast genom att uppleva studentlivet i andra länder får du såklart en helt annan bild som du inte får av att vara i en familj, och så vidare, och så vidare.

För mig som studerar inom humanoira-världen är det potentiellt sett väldigt viktigt. Bara att jag måste uttrycka mig fullständigt på engelska gör något annorlunda med mig, att jag får en djupare förståelse när folk från andra länder försöker diskutera något med mig på ett språk som inte är deras modersmål. Att behöva använda avancerad socialarbetarterminologi är inte bara en ordentlig utmaning, det är en fantastisk möjlighet. Jag har tidigare skrivit om hur begränsande det kan kännas att använda ett språk som inte har ens grundläggande språksjäl inbunden. Det är jättetydligt att jag inte kan uttrycka mig lika väl på engelska som på svenska, men att lära sig tänka, känna och fundera på ett nytt språk är en resa som är väl värd att företa sig.

Fast det är inte bara för oss som studerar människor och dylikt som det ger något extra, eller nya sätt att se världen på. Att bara befinna sig någonstans där saker fungerar annorlunda gör det lättare för dig att få upp ögonen för att saker kan vara annorlunda på sätt du inte kunnat föreställa dig, och om de du jobbar eller umgås med i det nya landet också är öppna för olikheter kan alla lära sig något på kuppen. Nya sätt att mäta framgång, tänka kring människor, teknik eller varför inte konst eller idrott.

Så utlandspraktik riktar sig till alla som vill utmana sig själva att se i princip vad som helst med nya ögon. Med det sagt behöver det inte betyda att du inte kan göra det på hemmaplan, även om du i och med utlandspraktiken kastas in i någonting som förmodligen i större grad tvingar dig till fenomenet som kallas att snabbt vidga dina vyer.

Var ska jag praktisera då?
Vad är du intresserad av att jobba med? Självklart påverkar det vad du har med dig i bagaget. Har du tidigare jobbat med barn och ungdomar är det bra att söka sådana arbeten, det blir mycket lättare i kontakter med olika organisationer och universitet. På samma sätt kan du tänka kring var du vill arbeta. Känner du avlägset någon familj i något annat land som du tycker verkar intressant? Hör av dig, ett mejl, ett samtal. Det skadar inte att försöka. Har du avancerad kunskap i något specifikt språk? Bra, då har du goda möjligheter att söka i ett land där språket är modersmålet. Förvänta dig att dina skolkunskaper i olika språk sätts på prov, för att lära sig ett språk är inte samma sak som att leva ett språk.

Fundera igenom vad du har med dig, vad du är intresserad av och på vilka sätt du vill utmana dig själv. Det är även värt att tänka kring exempelvis visum-regler, studiekostnader, bostadsfrågor och så vidare. Exempelvis krävs det inget visum om du tänkt dig att du ska studera i Kanada mindre än ett halvår, medan du som vill praktisera i USA antagligen får lite mer tuggmotstånd.

Hur ska jag gå tillväga för att få till en utlandspraktik?
Först och främst är det viktigt att vilja. Förvänta dig inte att få allting serverat på ett silverfat, utan förbered dig på att det kan komma att kräva en hel del energi och tålamod.

Kolla upp med ditt universitet och ditt program hur de hanterar utlandspraktik. Göteborgs Universitets Socionomprogram har ett antal färdiga turer till intressanta platser, som Storbritannien eller Indien, medan du får söka själv till andra länder eller möjligheter. Eftersom jag själv söker själv kommer resterande information endast beröra det.

Läs på informationen ditt universitet har, vilka krav och så vidare. Ställ frågor, tänk kritiskt. Det underlättar som bara den när du väl börjar ta kontakt med olika instanser.

Kolla upp dina kontaktnät, känner du någon i något intressant land? Hur ser landet på utlandspraktikanter? Vad har de för krav? Krävs kanske något språktest eller kostar det tjohejsan mycket cash? Tar det evigheter innan du får tag i ett visum?

I vilken del av landet vill du praktisera, och med vad, och varför? Du kommer i många instanser behöva kunna klargöra varför du vill praktisera just där. Skriv ett CV på berört språk, samla ihop referenser inom området. Visa att du inte tänker ge dig.

Jag hade en del saker som talade för mig när jag sökte min praktikplats, även om det tog mycket tid just för att varken praktikplatsen eller universitetet i utlandet hade gjort någonting liknande förut. Från att ha börjat söka i februari så var inte allting klart förrän i mitten av augusti, och praktiken började i början av september!

Min praktikjakt:
1. Bestämde mig för att det är just Kanada jag ville vara i
2. Tog kontakt med familjeanknytningen i landet
Fråga ut: vad finns det i området? Vad bör jag tänka på?
3. Började söka och fråga runt kring området värdfamiljen bordde i.
Fick exempelvis info från Umeå Universitet som jag inte var i närheten av från Göteborgs Universitet, stort tack!
4. Ringde runt, mejlade runt
Kom i kontakt med Ryerson University som var väldigt hjälpsamma, men först efter att jag lyckats   klargöra vad som krävdes av dem, och vad jag kunde bidra med. Var även i kontakt med University of Toronto som inte riktigt var lika hjälpsamma. UoT är säkert jättebra om du ska plugga ett helt program eller separata kurser, men vill du bara sköta utlandspraktiken krävs det en form av samarbete de icke stödjer. Därefter kom jag i kontakt med Durham Children's Aid Society, och när jag märkte hur oerhört taggade de var på ett internationellt samarbete visste jag att Ryerson och Durham CAS var de kontakter jag skulle utveckla och nyttja. Och nyttjas av.
5. Tjatade och tragglade
Mejla, ring, ge inte upp för att saker går långsamt.
6. Åkte iväg på mitt livs äventyr!

Dra nytta av andras kunskaper och kontakter. Sugen på att praktisera i provinsen Ontario i Kanada? Fråga exempelvis mig! Vad har du för funderingar? Vad vill du ha ut av praktiken? Är du orolig för något? Jag står för att det är viktigare att våga ställa frågor än att ha svaren - för vem vet hur du ser på saken i framtiden. Våga ifrågasätta!

Om familjen du kommer bo hos är "ursprungsinvånare" var beredd på att de säkert ser saker som självklara där du ser motsatsen som självklar. Fråga om kollektivtrafik, kostnader, kosthållning, seder, resvägar, tillgänglighet, möjlighet, klädkoder och så vidare och så vidare.

Har du några funderingar eller frågeställningar som du skulle vilja ha synpunkter på, eller bara diskutera, tveka inte att kommentera. Det vore toppen om fler fann sig motiverade att söka sin personliga utveckling utomlands.

Våga bli någonting nytt.