Hampus syn på saken

Att skriva av sig... Gah! Det var längesen nu, inte sant? Senaste gången jag lät fingrarna smeka tangentbordet på det här sättet måste vart under min tid i Kanada? Ja, jag kan kolla tidigare inlägg, nej, det tänker jag inte. Jag menar, det finns alltid så mycket att säga... Varje ögonblick jag lever finns det någonting jag kan tänka kring, som berör någon annan, och inte minst mig själv. Ibland är det skönt att skriva av sig, inte minst om man nu tycker om att skriva, vilket jag av en händelse råkar göra... Det har hänt mycket sen sist. Våren kom, sen gick den, och sen påstod nån att det var sommar men den har jag inte sett skymten av särskilt mycket. Sen var det något med någon C-uppsats som handlade om något som jag aldrig jobbat eller försökt förstå mig på innan (maxbetyg, thank you very much!). Sen människor, och att falla tillbaka i svenska mönster efter ett halvår i Kanada. Varför börjar jag skriva igen nu, av alla tidsperioder? Kanske är det den där sommaren. Att man helt ...

Tystnad. Ja, tystnad torde ändå vara det ordet som skulle kunna beskriva min bloggaktivitet absolut klarast. Fast bara på ytan. Med siktet inställt på dåtiden kan jag nog ändå, ganska snällt, konstatera att jag antagligen haft mer att skriva om här när jag lekt kanadensare några månader än någonsin förut. Under liknande tidslänga. Däri ligger väl lite av förklaringen kring varför jag inte skrivit också. Jag vill helst inte skriva om det inte är någonting jag kan stå för i framtiden. Jag vet, människor förändras, jag förändras. Jag kanske till och med tänker på och kring förändring mer än de flesta. Fast det är väl det som icke-skrivandet bottnat i. Till stor del. Det jag skriver skapar onekligen en bild/flera bilder av vem jag är, en bild som mer eller mindre stämmer överrens med den bild jag själv har av mig själv, som mina vänner har, min familj, mina drömmar och mina mål. Svårigheten hamnar liksom i att när jag känner att mitt sätt att se världen utvidgas konstant, så blir d...

Vad innebär det egentligen att ha sin praktik förlagd utomlands? På vilka sätt kan det skilja sig mot en hemmavariant? Vad bör man tänka på? Vad kan man tänka på? Var vill man praktisera och av vilken anledning? Efter att jag spenderat en stund med att fundera kring utlandspraktiken jag nu genomför (Kanada, barn och ungdomsvälfärd) beslutade jag mig för att skriva en liten simpel tankeguide utifrån de frågor jag själv hade innan jag började fundera, planera och strukturera mina planer. Upplägget : Jag kommer att börja med att generellt diskutera kring ett par relevanta frågeställningar, varefter jag mer konkret går in på hur jag själv gjorde, varför och hur mina förutsättningar präglade mitt val. Vem riktar sig utlandspraktik till? Alla som utsätter sig för nya miljöer, människor och utmaningar lär sig saker de inte skulle lärt sig annars. På liknande sätt lär man sig mycket av att ha sin praktik på hemmaplan, saker man inte lär sig om man far iväg. Vissa saker kan du dock inte f...

Herregud. De fanns arkiverade och lagda pa nan annan bloggplats. Trodde jag forlorat dem for alltid. Jag ar faktiskt lite forvanad over var jag var i tankarna redan for 3-4 ar sedan. Har du tid over sa las garna. LANK

I actually intended to write this whatever it turns out to be in swedish, but since I'm at work, before work begun, I do not really have access to a swedish keyboard and no way I write a a o instead of a a o. So to say. Life sure is a mystery. I guess whoever reads this already figured that one out. It seems logical enough - time changes, and what we're able to achieve is closer to nothing than anything in the grand scheme of everything unholy. However, what we are (or could be, or should be, sorta) able to do is that we're actually able to picture a fragment of whats occuring right now. I mean, by putting letters together into words, to feel, to express anything, is sort of a reflection of today. And we are each our own masters of our own perception, even though our ability to see things would be ridiculously limited by being by all alone. Or would it? My primary language is swedish. Not really a big surprise, but I really feel that my ability to express pretty much anythi...

Jag har lite svårt att förklara varför jag inte bloggat mer, och tidigare, och låtit bilder komma upp. Bilder känns väl mest att internet är lite instabilt, deras router är rätt mycket crap, kan man säga. Det är inte så jäkla hett att sitta och ladda upp 5 stora bilder, och så bryts det precis i slutet och man blir förbannad som bara den. Fast jag börjar komma in i ett annorlunda vardagslunk nu. Och jag gillar't. Jag vet inte riktigt hur jag ska komma ikapp i bloggandet. Det har liksom hänt så sanslöst mycket, även om det egentligen inte hänt så jäkla mycket. Lite svårt att förklara. Jag börjar nysta i lite sociala, kulturella och grundläggande skillnader i mentalitet och värderingar. Jag blir lite ledsen över avsaknad av Loka/Ramlösa-ekvivalenter. Jag är positivt överraskad av kaffet, och Tim Hortons är en jättehärlig kedja. Här sitter man dock inte ner på ett kafé för en fika, här är allt to go och alla gör väldigt mycket hela tiden. Att plugga är verkligen inte gratis, utan de s...

Jag borde ha bloggat :S